tisdag 5 juli 2011

Mitt tal om investerarskyddsdirektivet i Strasbourg 4 juli

Tack herr/fru talman,

För det första vill jag rikta ett stort tack till alla - skuggrapportörer, kommissionen, utskottets och gruppens sekretariat.

Investerarskyddet är ett konsumentskydd för värdepapper och pengar som banker och värdepappersbolag hanterar för kunders räkning.

Det innebär att du som kund kan få ersättning av staten om ett institut som går i konkurs inte kan lämna ut dina tillgångar; i samband med bedrägeri eller slarv eller allvarliga felbedömningar och misstag,.

Däremot ersätts inte riskinvesteringar, till exempel att aktieinvesteringar faller i värde.

Kommissionens förslag innebar bland annat:

• Bättre täckning

• Snabbare utbetalningar

• Förbättrad information

• Långsiktig och ansvarsfull finansiering

• Utvidgat skydd.


Utskottets förslag:

1. Utskottet vill höja ersättningen till 100 000 euro per investerare och att ersättningen blir lika hög oavsett EU-land.

Det tyngst vägande skälet för att föreslå 100 000 är att det finns länder som har högre ersättning än de föreslagna 50 000, till exempel Storbritannien, Frankrike och Spanien.

Vi vill inte sänka ersättningsnivåerna och på sätt försämra konsumentskyddet i dessa länder. Skyddet bör också vara lika högt för investeringar som för bankkontosparande. Vi behöver personer som vill investera i framtida företagsamhet.

2. Utskottet vill utvidga skyddet till att omfatta fall där det är bevisat i en domstol att ett värdepappersföretag gett "dåliga råd".

Värdepappersbolag som vilseleder investerarna och ger dåliga råd i investeringsbeslut ska kunna vara grund för ersättning. Ett exempel är när en fondrådgivare ger äldre människor rådet att investera i högriskfonder med lång placeringshorisont.

3. Utskottet anser att det är viktigt att skapa system som har tillräckligt med pengar för att kunna betala ut ersättning. Skattebetalarna ska inte i efterhand behöva stå för notan om ett bolag agerar i strid mot lagen.

Därför bör man införa förfondering (ex ante) - att det finns pengar i fonder - ifall ett företag skulle gå i konkurs.

Målnivån sänks från 0,5 till 0,3 procent av värdepapperbolagets tillgångar.

Processen snabbas på så att alla medlemsländer ska uppnå full finansiering av sina fonder efter fem år i stället för tio år. Det är viktigt att snabbt få systemen på plats i de länder som inte har förfonderade system.

Beräkningen av avgifterna ska baseras på den potentiella ersättningsrisk som ett företag har. De värdepappersbolag som tar störst risker ska också bidra mer till finansieringen än andra bolag som tar mindre risker.

4. Lånemekanismen måste justeras. Kommissionen har föreslagit en obligatorisk kreditmekanism - där system kan låna av varandra.

För att undvika moral hazard - medveten underfinansiering - så föreslår vi att den obligatoriska lånemekanismen inte tas i bruk förrän alla system har byggt upp sina fonder - nått målnivån.

Efter femårsperioden ska ett system ha rätt att låna från alla andra system i Europeiska unionen, förutsatt att det system som befinner sig i denna situation tidigare hade uppnått målnivån för finansiering.

5. Utskottet vill att Kommissionen utreder UCITS-fondernas inkludering i direktivet.

Vi har haft en tuff diskussion i utskottet om aktie- och räntefonder, så kallade UCITS-fonder ska inkluderas eller inte. Det finns för - och nackdelar.

Kommissionen kommer senare i år göra en översyn av förvaringsinstitutens skyldigheter i UCITS-direktivet för att se över regelverket så att inte fondandelsägare ska kunna drabbas av "Madoff-liknande" affärer. Därför är det rätt att invänta behandlingen av alla förändringar som är nödvändiga i det direktivet.

Utskottet tycker också att Kommissionen utreder för- och nackdelarna med att komplettera eller ersätta befintliga system med försäkringsbaserade lösningar, så kallade försäkringsavtalssystem.

6. Vi vill slutligen också öka transparensen genom att införa rapporteringsskyldighet för medlemsländerna i unionen att rapportera till Kommissionen och ESMA mer information om de nationella systemen.

Avslutningsvis:

Frågan om investerarskydd är viktig. För konsumenter, investerare och för den finansiella stabiliteten.

Tyvärr har inte rådet kunnat enas om en position och vi har inte kunnat påbörja trialogförhandlingar. Det finns en blockerande minoritet i rådet på grund av skilda åsikter kring finansieringen av investerarskyddet.

Morgondagens omröstning blir därför en första av två - det blir en andra läsning.

Därför behövs ett starkt besked från Parlamentet och jag hoppas att jag får ett stort stöd i omröstningen i morgon och att vi kan påbörja förhandlingarna med rådet så snart som möjligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar