Pacta sunt servanda: Avtal måste följas om ekonomisk styrning!

I går diskuterade Ekonomiutskottet i parlamentet lagstiftningspaketet till nya ekonomiska styrregler inom EU och inom euroområdet. Jag framhöll vikten av att alla medlemsländer ska om möjligt omfattas av det nya regelverket.

Lagstiftningspaketet består av sex förslag: fyra handlar om finanspolitiska frågor, däribland en genomgripande reform av stabilitets- och tillväxtpakten, och två nya förordningar ska säkerställa att framväxande makroekonomiska obalanser i EU och euroområdet upptäcks och hanteras på ett effektivt sätt.

Lissabonfördraget har gett ett större inflytande till Europaparlamentet i EU. Ett exempel är dessa lagförslag. Europaparlamentet och finansministrarna i EKOFIN kommer nu att behandla lagförslagen och måste komma överens om den gemensamma lagstiftningen.

Om sanktionsmekanismen

Ett av förslagen i lagstiftningspaketet går ut på att stabilitets- och tillväxtpakten att bli mer ”regelbaserad” och sanktioner kommer att vara den normala följd för länder som inte fullgör sina skyldigheter.

De föreslagna sanktionsmöjligheterna gäller i detta läge enbart Euroländerna. Tanken är dock att systemet på sikt ska gälla alla EU-länder. Det är också svenska regeringens och Folkpartiets inställning.

EU 27 - omfattas inte nu, men "kanske" senare

När medlemsstaterna nästa år och 2011 förhandlar, ser över, nästa budgetperiod, dvs. för åren 2014- 2020, kommer man ta ställning till alla 27 medlemsländerna ska omfattas av reglerna.

Europaparlamentet röstade i förra veckan i Strasbourg för en rapport i ändringsförslag till ett betänkande med rekommendationer till kommissionen om förbättring av ramarna för ekonomisk styrning och stabilitet i unionen, särskilt inom euroområdet.

Parlamentet stödde mitt förslag som innebär att samtliga 27 medlemsstater - inte bara euroländerna - om möjligt bör följa de nya ekonomiska riktlinjerna som föreslagits.

För att återställa förtroendet för euron är det viktigt att förslagen om skärpt budgetdisciplin inte vattnas ur. Men det är precis det som verkar hända, kommenterar Olle Schmidt, som understryker att skarpa regler behövs för stabilitet och förtroende för EU och euron.

Under debatten i Ekonomiutskottet i går sa jag att för att eurområdet ska blir större och fler länder byta till euron så krävs, för att medborgarna ska acceptera att byta sin valuta, strikta och konsekventa regler. Det handlar inte om att straffa de länder som inte lever upp till reglerna utan det handlar om att följa de regler som gemensamt satts upp.

Pacta sunt servanda

Principen om att "avtal ska hållas", måste gälla för reglerna för ekonomisk styrning. Principen grundar sig på tanken att eftersom parterna fritt får komma överens om ingående av avtal och innehållet i avtal skall parterna även hålla sig till avtalet. Om part bryter mot en klausul i avtalet har motparten rätt att åberopa vissa åtgärder, till exempel natura fullgörelse eller i extrema fall hävning.

Sanktionsmekanismen borde i så hög utsträckning som möjligt gälla alla 27 medlemsländerna i EU. Detta främst av två skäl:

1. Det var staternas, bankers och finansiella institutioners sårbarhet som låg bakom skuldkrisen som vi upplevt i Sydeuropa, inte euron. Därför är det lämpligt att alla EU-länder omfattas av samma stränga regler, inte bara euroländerna.

2. Ett annat skäl är att vi själva befinner oss på trygg mark men riskerar att drabbas om andra inte sköter sig (oavsett valuta). Den största krisen för Sverige problemen i Baltikum, snarare än Grekland. Det gör det naturligt för Sverige att insistera på stränga regler för alla.

Förhandsgranskning av budgeten

Det föreslås att bli en stärkt koordinering av budgetarbetet inom EU. Det införs en europeisk "semester", en samordnad budgetkoordinering.

Det innebär att svenska regeringen kommer att skicka in vårbudgeten till Kommissionen, som därefter granskar den inför det att regeringen konkretiserar sina förslag och lägger fram höstbudgeten.

Mer makt till eurogruppen?

Eurogruppen får formellt sett inte mer makt i förslaget. Det finns inget som explicit ger mer makt åt eurogruppen. Frågan är vad som kommer att hända i praktiken...

Vad händer i Malmö?

Sydsvenskan har dragit igång en kampanj "Vi älskar Malmö". Vällovligt i dessa dystra dagar då osäkerheten om vad som händer i vår stad ökar för var dag som går.

Är det en galning som härjar och som siktar på invandrare eller är det en rad tillfälligheter som får verkligheten att förefalla värre än den är?

Vad vi vet är att skottlossningarna proportionellt är många fler i Malmö än i någon annan stad i Sverige. I valrörelsen - utan större uppmärksamhet - presenterade riksdagsman Allan Widman (FP) en rapport med en rad olika förslag, bland annat en skärpt vapenlag, för att komma till rätta med den ökande kriminaliteten och de många illegala vapnen i Malmö.

Allan skrev en bra artikel om detta i fredagens Kvällsposten.

Jag har aldrig känt rädsla under alla mina år i Malmö, även om jag faktiskt fått ett rejält slag i ansiktet mitt på ljusa dagen för några år sedan. Men jag förstår de som i dessa dagar är djupt oroade.

Må polisen tillföras extra resurser och må de snabbt få slut på skjutandet.

Varför var inte Erik Ullenhag välkommen till Malmö?
Det finns ett amerikanskt uttryck som lyder: "Damned if do, damned if you don´t", som jag tror kan passa in i sammanhanget.

När Erik Ullenhag, nyvorden integrationsminister, besökte Malmö i fredags möttes han av kritik för att det var fel minister som kom. Det skulle ha varit justitieministern, sade det ansvariga kommunalrådet (S) i Ilmar Reepalus frånvaro.

Den kritiken tycker jag känns väldigt politiskt betingad. Dessutom levde jag i tron att regeringen är kollektivt ansvarig for alla sina beslut.

Strasbourgveckan som var: Dawit, budget och utrikestjänsten

Det har varit en mycket intensiv Strasbourgvecka med diskussioner om budgeten, möten om Dawit Isaaks fall och sedvanligt krångel med resandet fram och tillbaka på grund av strejker. Är det inte vulkanaska så är det fransk eller belgisk strejk, och i båda fallen står det ju klart: det ständiga flyttandet mellan Bryssel och Strasbourg borde upphöra.

Mötena om Dawit Isaak med kommissionär Andris Piebalgs och med kabinettsekreteraren för parlamentets talman Jerzy Buzek, båda tillsammans med Dawits bror Esayas och reportern Björn Tunbäck, var mycket lyckade. Särskilt talmannens kontor har funderat mycket på fallet och har möjligen en del på gång. Vi får väl se vad det leder till och om någon hjälp hinner fram i tid. Jag kommer i alla fall inte sluta ligga på EU-institutionerna om detta. Läs mer om detta här!

Finanstillsyn och ekonomiska frågor har varit högt på veckans agenda både i ministermötet i Luxemburg i måndags, hos oss i Europaparlamentet, och nu under slutet av veckan med G20s ministermöte i Korea. Paketet med nya regler för striktare budgetdisciplin antogs av parlamentet, och jag drev på för att inkludera en skrivning om att alla 27 medlemsländer – frivilligt och så långt möjligt för icke-euro-länderna – faktiskt ska hålla sig till de nya ekonomiska ramarna. Den enes ekonomi påverkar de andras inom EU, oavsett om man har den gemensamma valutan eller inte.

FNs generalsekreterare Ban Ki-moon talade också i Europaparlamentet i veckan. Fattigdom, klimatförändringarna och kärnvapennedrustning var de teman han tog upp. Medan FN har sin roll att spela i dessa frågor har EU sin – och den är viktig! EU är en aktör att räkna med globalt.

En viktig framgång i veckan var att parlamentet antog tjänsteföreskrifter och budget för den nya utrikestjänsten, EUs ”External Action Service”. Om utrikesministrarna också säger ja i mötet på måndag kan arbetet sätta igång ordentligt och en samlad utrikestjänst kan hjälpa driva EU:s kärnfrågor i världen på ett mer effektivt sätt.

Detta är en bra reform som följer av Lissabonfördraget, och som förhoppningsvis jämnar vägen för att EU fortsätter vara framåtdrivande i viktiga frågor som rör internationell utveckling, säkerhet och politik.

Nu är det dags att lämna Strasbourg för denna gång och jag åker mot Sverige och Malmö. Jag tänker återkomma till bloggen under helgen för att kommentera det som händer i Malmö just nu. Det finns också en del till att säga om veckans EU-debatt, bl.a. om budgeten och mammaledighetsdirektivet.

Fler lärdomar från finanskrisen

Se hela talet i Europaparlamentet idag, om lärdomar från finanskrisen och om vikten av att samtliga 27 medlemsländer, inte bara euroländerna, följer de nya ekonomiska riktlinjerna.

Ekofin bör inte vattna ur förslagen om stärkt finanstillsyn

I början av veckan träffades EU:s finansministrar i Luxemburg för att diskutera hur vi i EU kan stärka det europeiska ekonomiska samarbetet. Det handlar om att stärka kontrollmekanismer och se till att länder håller sig till Stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

För att återställa förtroende för euron är det viktigt att förslagen inte vattnas ur.
Tyvärr verkar precis det hända. Tyskland och Frankrike har enats om att släppa på kravet om sanktioner ska införas - i det närmaste med automatik - om ett land misslyckas med sin ekonomiska politik, De har enats om att det behövs en fördragsändring för en skapa en permanent mekanism för att hantera framtida kriser för valutasamarbetet.

Vi i Europaparlamentet bör nu agera för att de nya gemensamma budgetreglerna blir så stränga som möjligt. På så sätt återskapas förtroendet för euron som valuta. Det är något som hela EU tjänar på.

EU:s medlemsstater förpliktade att agera för Dawit

Igår tog den svenska regeringen emot ett rättsutlåtande om fallet Dawit Isaak, den svenske journalisten som sitter fängslad i Eritrea i strid med rätten till yttrandefrihet och pressfrihet.

Enligt detta utlåtande har Sverige, liksom EU och dess övriga medlemsstater en plikt utifrån den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter att använda samtliga till buds stående medel för att skydda Dawit.

Eritrea är ett fattigt land, beroende av EU:s utvecklingsbistånd. Vi bör ställa villkor för detta bistånd, bland annat att svenske Dawit Isaak släpps fri. Om detta talade jag igår i Europaparlamentet.

Idag ska jag tala med Europakommissionär Andris Piebalgs och fråga honom igen vad kommissionen ska göra i frågan. Dawits bror kommer också till Europaparlamentet.

Jag hoppas att det nya rättsutlåtandet kan bidra till att EU-institutionerna sätter mer press på Eritrea, för att rädda Dawit Isaaks liv.

Läs mer här eller ladda ner rättsutlåtandet här!

Tillägg: Expressen rapporterade från gårdagens möten - läs här.

Tal om finanskrisen på ELDR-kongressen

Igår talade jag för ELDR:s kongress i samband med en frågestund med kommissionär Olli Rehn. Här är talet jag höll, om finanskris, euron och svenska lärdomar för vägen framåt.

The financial crisis in 2008 and the following economic down turn have hit Europe hard. The economic crises lead to a debt crisis and a crisis for the common currency. But we have reason to be optimistic. Europe's economic recovery is slowly in progress. The growth is forecasted to be 1.8 percent this year for the EU and employment has also begun to recover.

At the same time as Europe has to recover from its economical problems we also have to deal with the defaults in the functioning of the European economies. There is need for structural reforms to meet the challenges of an ageing population that has been discussed during this congress. But there is also a need to discuss and prepare for the next economic and financial crisis that will for sure come.

There is a need for:
• Better financial market regulation and European supervision
• More and better capital, and liquidity buffers in the bank sector
• Better crisis management and resolution
• New budget policies and stronger economic policies.

In the European Parliament we are working on a lot of new EU legislation. Currently we are working on 25 directives. I will give you some examples:
• Alternative investment funds directive, AIFM.
• European model for supervision: with three new EU supervisory authorities and a board and mechanism for assessing and handling systemic risks, ESRB.
• Implementation of new banking regulation, Basel 3.
• Deposits guarantee schemes and investment protection schemes.
• Trading with OTC derivatives and short selling
• Markets in Financial Instruments Directive (MiFID)

The Swedish economy is booming which is a result of a dramatic crisis in the early 1990s. Our economic and budgetary policy that we introduced in the 90s is more or less in line with the proposals for the whole European economy today. We introduced a solid tool box, budget and economical discipline. You are not supposed to spend money you do not have.

Finally, some words about the euro. The euro has been a great success. The currency has delivered ten years of economic and monetary stability to its members, who have benefited from very low and stable inflation and interest rates. But there are also problems/weaknesses for in the functioning of the Stability and growth pact. Deep financial and/or fiscal problems in one euro area country can quickly turn into a problem for the whole area. Our essential conclusion is that we urgently need to enhance economic governance in the EU. Steps are taken in this direction.

Liberal partikongress i Helsingfors

Befinner mig på ELDR:s kongress i Helsingfors. I morgon kommer jag att leda en frågestund om euron med kommissionär Olli Rehn.

Partigruppen ELDR är en sammanslutning av ett 50-tal liberala partier i Europa. Kongressen i år är den största i ELDR:s historia: över 700 gäster och drygt 500 röstande delegater.

Finlands statsminister Mari Kiviniemi, från finska centerpartiet, och kulturminister Stefan Wallin, från svenska folkpartiet, höll inledningsanförande. Kiviniemi talade om vikten om att ha starka, robusta regler för euron. Hon framhöll också hur viktigt det är att lösa frågan med en allt mer åldrande befolkning i Europa.

Just nu pågår tal av kandidaterna till vice ordförande-posten i ELDR-partiet.

I morgon kommer jag att leda en utfrågning med EU:s ekonomikommissionär, liberalen och finländaren Olli Rehn. Vi kommer att diskutera förslaget till skärpt budgetstyrning i EU för att förstärka eurosamarbetet, som Olli Rehn presenterade häromveckan.

Läs mer om kongressen på ELDR:s hemsida.

Grattis, Liu Xiaobo!

Jag gratulerar idag Liu Xiaobo till Nobels Fredspris. Ett utmärkt val av kommittén.

Xiaobo är en förkämpe för frihet och mänskliga rättigheter, har varit så sedan protesterna på Himmelska fridens torg för dryga tjugo år sedan. Idag sitter han fängslad för sitt engagemang i Charta 08, ett förslag till politisk reform.

Utnämningen ger också anledning att kommentera på en annan aktuell märkesdag, nämligen världsdagen för dödsstraffets avskaffande, nu på söndag.

Kina är världens ledande land vad gäller dödsstraff. Inte en statistik att vara stolt över. Exakta siffror är svåra att komma över eftersom regeringen är mycket förtegen om detta, men bedömare som t.ex. Amnesty International uppskattar det till ca 1700 avrättade under 2009. Det är fler än i samtliga andra världens länder tillsammans!

Fortfarande har hela 58 länder kvar dödsstraffet i både teori och praktik. Från USA till Nordkorea. Det är 58 för många. Dödsstraffet är ovärdigt och omänskligt. Dessutom har det inte någon påvisad brottsförebyggande effekt.

Kina skulle vinna på att byta ståndpunkt och öppna upp. Det gäller dödsstraffet, och det gäller attityden till människorättskämpar som Liu Xiaobo.

Mer att läsa här och här! Amnesty har också fler siffror och fakta om dödsstraffet.

Om Basel II

De nya Baselreglerna skapar förutsättningar för stabilitet och hållbar tillväxt. Men vi riskerar få för många bankregler som skadar tillväxten - nya regler är inte alltid lösningen!

Se mitt inlägg om detta i Europaparlamentet genom att följa denna länk.

Javisst borde även Sverige ha euron!

GP har idag en välskriven ledare om vikten av svenskt euromedlemskap. Läs den!

Här några ytterligare argument till varför Sverige borde vara fullvärdig medlem av EU inklusive euron:
- Eurosamarbetet har visat sig fungera i svårast möjliga test, den globala finanskrisen. Räddningsmekanismer gick igång, krisen bemöttes, och framför allt - tack vare en gemensam valuta slapp Europa en valutakris som sten på bördan under en svår tid.
- Gemensam valuta skulle minska transaktionskostnaderna väsentligt för svenska företag, inte minst den exportberoende basindustrin. Företagen betalar idag miljonbelopp för valutasäkring, pengar de skulle kunna lägga på utveckling och utbyggnad om vi hade gemensam valuta med vår viktigaste marknad.
- Euromedlemskap skulle innebära politiskt inflytande som vi idag går miste om. Vi påverkas redan idag av vad eurogruppen beslutar, då borde vi väl också kräva att få sitta med i styrhytten.

Sverige har allt att vinna på att gå med i eurosamarbetet fullt ut. Det blir allt tydligare.

Hur länge har vi råd att stå utanför?