EU har lagt fram ytterligare ett gigantiskt åtgärdspaket för att rädda euroländer i nöd. Med bidrag från Internationella Valutafonden (IMF) är paketet värt minst 720 miljarder euro. Samtidigt vinglar Mona Sahlin om hon är för eller emot euron. Det är oansvarigt av oppositionsledaren att inte sätta ner foten i detta för Europa viktiga läge.
EU-kommissionär Olli Rehn konstaterade att EU:s medlemsstater och Kommissionen kommer att försvara euron "whatever it takes".
Det är för tidigt att säga om finansmarknaderna kommer att stabilisera sig under en längre tidsperiod, men paketet är mycket omfattande och innehåller en ekonomisk stabiliseringsmekanism, vilket jag talat mig varmt för.
Mekanismen kommer att finnas så länge som finansmarknaden behöver stöd. Paketet kommer att kunna uppgå till 720 miljarder euro. Av den summan kommer 440 miljarder euro från euroländerna, 60 miljarder euro från hela EU och 220 miljarder euro från IMF. Syftet med upprättandet av paketet är att undvika situationer liknande den finansiella krisen i Grekland. Dessutom kommer Europeiska centralbanken stödköpa medlemsländernas statsobligationer i syfte att stabilisera finansmarknaderna.
Finansminister Anders Borg konstaterade att dessa garantier bör stabilisera marknaderna och han sa i Sveriges radio att Sverige kan komma att delta på samma sätt som euroländerna på grund av att Sverige som exportland är så beroende av att banker och betalningar fungerar mellan länderna.
– Jag ska också säga att vi i de här diskussionerna, för att delvis bidra till att det kommer framåt, var beredda att som enda icke euroland säga att vi var beredda att ställa upp med pengar i senare skede. Om det är så att det finns länder som vi anser att vi bör hjälpa så är vi beredda att göra det. Då naturligtvis med villkor som gör att de svenska skattebetalarnas pengar skyddas, säger finansminister Anders Borg.
Jag delar helt och fullt Anders Borgs analys. Besluten i natt visar att EU tar krisen på allvar och agerar för att stabilisera situationen på de finansiella marknader. Sverige är beroende av besluten i eurogruppen, men får inte vara med och fatta de viktigaste besluten om Europas ekonomiska framtid eftersom vi står utanför euron.
Kriser skapar rädsla och rädsla är en stark drivkraft. När det finns stark oro i luften tar det irrationella lätt över. Men i krisen måste vi hålla huvudet extra kallt och inte låta oss förföras av de till synes enkla lösningarna. Vi kommer inte att klara krisen bättre genom att leta syndabockar. Att göra populistiska och svagt underbyggda utspel mot euron eller att klaga på lata greker skadar bara den egna trovärdigheten.
I går så sa socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin saker om euron som gjorde mig förbryllad. Å ena sidan tycker hon att Sverige borde vara med, å andra sidan tycker hon att det är skönt att Sverige inte är med. Mona Sahlin vinglar om euron i en tid när vi behöver ett raggryggat ledarskap.
I lördags gjordes en rad euroskeptiska utspel. Nils Lundgren skrev i SvD att valutaunionen i sig ”möjliggjort katastrofen och förhindrar en lösning”. Lundgren argumenterar att stabilitetspakten visserligen satte reglerna men att eftersom reglerna inte efterlevts är pakten ett problem.
Jag drar andra slutsatser. Om reglerna inte efterlevs är problemet att reglerna inte efterlevs. Jag tror inte att krisen skulle ha lösts bättre utan ett Europasamarbete.
Fundera ett slag på vad som hade hänt om vi inte haft euron under finanskrisen. Då hade några EU-länder gått i "konkurs". Då hade vi liksom på den gamla onda tiden även haft en valutakris med spekulationer att hantera. Det är sammantaget en imponerande bukett med åtgärder som Europas ledare har kommit överens om. Det handlar om stora pengar men framför allt om en fantastisk uppvisning i gemensam politisk vilja. För andra gången på två år reder eurogruppen ut krisen, medan Sverige sitter på läktaren och tittar på.
Jag tror inte att någon euroskeptiker på allvar tror att en lika spektakulär uppvisning i samarbete hade varit möjlig utan ett EU som plattform. EU är inte lösningen på alla våra rädslor och kriser, men EU som samarbetsprojekt ger oss instrument för att lösa gemensamma problem gemensamt på ett sätt som är unikt i världshistorien. Det börjar bli dags att euroskeptikerna att erkänna det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar