tisdag 30 april 2013

Ryssland måste leva upp till Europas förväntningar

Igår skrev jag tillsammans med min kollega Nils Torvalds (SFP) i HBL om Rysslands utveckling och hur vi som närmaste grannar till landet har ett ansvar att inte bara följa utvecklingen utan också att med samarbete och handel ge stöd åt de demokratiska och internationella krafterna i landet.

Läs gärna artikeln genom att klicka här.



måndag 29 april 2013

Kvotering krossar inga glastak

Det går långsamt framåt på jämställdhetsfronten i Europas bolagsstyrelser. De flesta av oss är nog överens om att fler kvinnor måste nå toppositioner i näringslivet och att företagen tydligt måste ta sitt ansvar för att främja kvinnor i karriären. Men hur?

Kommissionen har lagt fram ett förslag där man vill kräva att styrelserna i de fem tusen största börsnoterade bolagen i EU ska ha minst 40 procent av varje kön år 2020. Det är positivt att EU-kommissionen nu slår ett slag för jämställdheten, men till skillnad från dem tror jag inte på lagstadgad kvotering som metod. Istället anser jag att företagen själva måste sätta upp mål för andelen kvinnor i styrelserna och på ledningsnivå, samt ta fram en jämställdhetspolicy.

EU har ett ansvar att arbeta för jämställdhet mellan män och kvinnor. Inte enbart för att det är ett moraliskt ansvar, utan också för att det är en förutsättning för utveckling och välfärd. För att detta ska bli möjligt måste Europas kvinnor beredas större plats i arbetslivet, näringslivet och politiken. Det är nu dags att krossa glastaket en gång för alla.


Detta och mycket mer handlar veckans Vox Box om.

 

fredag 26 april 2013

Raoul Wallenbergs minne lever vidare

I onsdags fick jag en tankevärd och uppskattad paus från det dagliga arbetet i Europaparlamentet. Tillsammans med integrationsminister Erik Ullenhag invigde jag den internationella Raoul Wallenberg utställningen i belgiska Mechelen. Jag var inbjuden att tala med anledning av mitt arbete att namnge ett sammanträdesrum i parlamentet efter Raoul Wallenberg. Här kan du läsa om arbetet och den högtidliga invigningen av rummet.



Invigningen var välbesökt och jag är glad att så många var på plats för att hedra Raoul Wallenbergs minne.   

Utställningen finns nu att se i Kazerin Dossin, ett helt nytt och murket sevärt museum om mänskliga rättigheter och de belgiska judarnas situation underandra världskriget. Förutom Sveriges ambassadör till Belgien, Ulrika Sundberg, fanns också överlevande från Förintelsen. Jag är glad över att på detta sätt fått visa min respekt till dem.

Här kan du läsa mitt tal från invigningen av utställningen "För mig finns inget annat val - Raoul Wallenberg 1912-2012".

tisdag 23 april 2013

Att spela med diktatorn är politik

I onsdags var jag, tillsammans med min danska kollega Morten Løkkegaard (Venstre), värd för ett seminarium om Vitryssland och ishockey VM 2014. Panelen, som diskuterade det aktuella läget i landet, bestog av europaparlamentariker, fd NHL-proffset Peter Šťastný, Martin Uggla från Östgruppen och Olga Stuzhinskaya från Democratic Belarus.

Belarus är Europas sista diktatur och det enda landet i Europa som fortfarande utdömer och verkställer dödsstraff. Rättsprocesserna är osäkra, tortyr är inte ovanligt i fängelserna och alla grundläggande mänskliga rättigheter saknas.

Jag har länge varit kritisk till att landet ska få stå värd för Ishockey VM 2014. Det må handla om idrott, men det är en stor politisk prestigevinst för Lukasjenko och beslutet visar att omvärlden accepterar regimens övergrepp på landets befolkning.


Morten Lokkegard, jag själv och Olga Stuzhinskaya

Till seminariet i Europaparlamentet var även René Fasel, Internationella ishockeyförbundets ordförande, Christer Englund, ordförande för svenska ishockeyförbundet, samt både det danska och belgiska ishockeyförbunden inbjudna. Samtliga har tackat nej till att medverka.

Vi är många parlamentariker som inte förstår varför idrott anses viktigare än respekt för mänskliga rättigheter och jag tror det är viktigt att ishockeyförbundet öppet och transparent klargör hur man resonerat. Det är verkligen olyckligt att ingen från ishockeyförbunden var här.


Panelen bestående av (från vänster): Marek Migalski, Peter Šťastný,
Morten Lokkegaard, jag själv, Olga Stuzhinskaya och Martin Uggla 

  Efter en givande diskussion kunde vi enas om att Europa parlamentet måste uppmana sportförbund att anta riktlinjer för när de avgör vilka land stora sportevent ska äga rum. Mänskliga rättigheter och hänsyn till miljön är idag självklara principer som även sportförbund måste ta hänsyn till.

Ännu är inte det sista ordet sagt. I maj tas det slutgiltiga beslutet då IIHF (internationella hockeyförbundet) träffas i Stockholm. Tillsammans med min kolleka Lokkegaard kommer jag att uppmana förbundet att åter sätta Vitryssland på agendan och att ge delegaterna möjligheten att rösta om beslutet. Det anständiga är att rösta emot.    


torsdag 18 april 2013

Brev till Catherine Ashton om flyktingsituationen i Libanon

Förra veckan besökte jag Libanon för en konferens med Liberala Internationalen, och då fick jag också möjlighet att se de konsekvenser som kriget i Syrien har för befolkningen och grannländerna.
Efter ett besök till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, som bland annat har ansvar för Beiruts största flyktingläger för palestinier, Shatila, forsatte jag mot den syriska gränsen för att besöka ett läger för den strida strömmen av syriska flyktingar. Detta är en förfärande humanitär katastrof som världen tycks stå handfallen inför. FN med att över 1 miljon syrier snart kommer ha flytt sitt hemland. Libanon har redan registrerat 273 000 flyktingar från Syrien, 140 000 väntar på registrering och över 40 000 personer flyr Syrien varje dag. På plats blev det uppenbart att ett litet land som Libanon inte har möjlighet att förse så många flyktingar med mat och tak över huvudet.
Därför skriver jag idag, tillsammans med ett antal av mina kollegor i Europaparlamnetet, till EU:s högsta representant för utrikesfrågor Catherine Ashton och uppmanar henne att ge stöd till alla de flyktingar som strömmar in i Libanon och andra grannländer.

onsdag 17 april 2013

Handel driver på utvecklingen

I helgen uppmärksammade företrädare från Afrikagrupperna på SvD Brännpunkt att ett handelsavtal (EPA) mellan EU och några av världens fattigaste länder är på väg att tecknas. I artikeln skriver författarna att avtalen istället för att lyfta dessa länder och bidra till utveckling riskerar att ge motsatt effekt.

Jag håller inte med.

Mer än hälften av alla pengar i världen som används för att hjälpa fattiga länder kommer från EU och dess medlemsländer. Detta gör unionen till världens största biståndsgivare. Utvecklingspolitik handlar emellertid inte bara om att ordna drickbart vatten och dugliga vägar. EU använder också handeln för att driva på utvecklingen genom att öppna sin marknad för export från fattiga länder och uppmuntra dem att handla mer med varandra.

EU:s handelsavtal, EPA, med länder i Afrika, Västindien och Stilla havet innehåller flera starka politiska klausuler som gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Om en av partnerna inte uppfyller någon av de här delarna kan avtalen i värsta fall upphävs. Avtalen är alltså ett mycket bra sätt för EU att garantera efterlevnaden av de mänskliga fri- och rättigheter i hela Afrika.

Frihandel handlar inte om att vi ska få billigare nötter till Europa utan om att dessa länder har fastnat i en negativ, ohållbar och utvecklingshämmande protektionism som enbart den egna eliten vinner på. Dessa länder måste förr eller senare genomgå reformer för att skapa demokratiska och rimliga system för till exempel skatter och politisk representation. Den Afrikanska marknaden har i mer än 50 år skyddats från frihandel på samma sätt som Afrikagrupperna förespråkar, och den enda effekten är att vi har kvävt både den internationella och den regionala handeln.

Den huvudsakliga anledningen till att EPA kommit till är att det gamla handelssystemet med preferenser till AVS-länderna stred mot internationella handelsreglerna genom att de diskriminerade andra utvecklingsländer. Det samma gäller för handelsstörande instrument som exportrestriktioner. Att många afrikanska länder är fast i ett råvaruberoende beror inte på EU:s handelspolitik. Dessa länder saknar infrastruktur och annan kapacitet att förädla råvarorna. Bara genom reformer av den offentliga sektorn och avskaffande av restriktioner kan man skapa ett gynnsammare klimat för investerare och för industrin.

Jag är själv medlem av den gemensamma parlamentariska församlingen mellan EU och AVS-länderna, och senast i mars talade vi om dessa handelsavtal. Mina afrikanska kolleger har förståelse för de internationella handelsreglerna, och debatten handlar istället om hur dessa avtal bäst ska komma regionerna till nytta. De minst utvecklade länderna som inte slutit avtal med EU omfattas av EU:s särskilda system Everything but Arms. Länderna kan då exportera allt utom vapen tull- och kvotafritt till EU.

Öppna marknader, frihandel och fredsprocesser i Afrika har länge varit den svenska ståndpunkten sedan 1980-talet, och genom dessa handelsavtal har vi nu en möjlighet att bevaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter och att föra en konstruktiv dialog med länderna. Låt oss inte missa den chansen att verkligen hjälpa befolkningen.

Du hittar min artikel på SvD Brännpunkt här.

Trevligt studiebesök i Europaparlamentet

I förra veckan fick vi besök av Eva Persson, medicinskt ansvarig sjuksköterska från Malmö stad. Eva "skuggade" mig och mina medarbetare under torsdagen och såhär beskriver hon sin vistelse:

"Ett studiebesök i EU-parlamentet i Bryssel - kan det vara något? För min del blev det en mycket intressant, stimulerande och lärorik dag. Tack för det Olle Schmidt och dina medarbetare. 


Jag var i Bryssel genom ett fortbildningsprogram i Malmö stad - Södra innerstadens stadsdelsförvaltning, som ger möjlighet inom ramen för det s.k. EU-paketet att förkovra sig i EU. Detta innebär en studiecirkel på hemmaplan samt en vecka i Bryssel och olika studiebesök på EU:s institutioner.  Ett av besöken är under en dag förlagd till parlamentet och skuggning av en parlamentariker/politisk sekreterare. 

Min dag innefattade bl.a. ett sammanträde i IMCO (konsumentutskott) och som gav en god bild av de olika stegen i berednings- och beslutsprocessen av ett ärende. Därefter följde ett besök av HR- och ekonomichefer från skånska kommunerna på studieresa som liksom jag fick en allmän presentation av EU-parlamentet, dess organisation och arbete. 

Mitt omedelbara intryck av veckan i Bryssel är det starka engagemang för Europa som finns här och som jag hela tiden möttes av!" 


Tack Eva för ditt besök