Europafrukost med historia

Igår var jag på en Europafrukost vid Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet. Ett stimulerande avbrott i det myckna läsandet inför första diskussionen i utskottet på måndag om "min rapport" om ändring i Direktivet om system för ersättning till investerare" (Directive on Investor-Compensation Schemes - ICSD). Mer om detta i nästa vecka!

Samtalet i Lund (mitt Alma Mater) handlade bland annat om historien och historiens betydelse i Europa idag och om de populistiska och konservativa krafterna inom EU.

Själv tror jag att det är viktigt att vi känner vår historia - både den egna och Europas - för att bättre kunna förstå framtiden. Sveriges historia är ju i många stycken helt unik på vår kontinent, ett land befriat från krig sedan 1814.

Hur många känner till bakgrunden om varför en fransk marskalk landsteg i Helsingborg för tvåhundra sedan för att bli kung i Sverige? Och hur många skåningar vallfärdar varje år till Kvidinge för att se monumentet till Karl Augusts åminnelse, som var början till Bernadotte-släkten intagande av den svenska tronen? Jag undrar.

Jag tycker att historien är mycket mer levande i andra länder i Europa, säkert till stor del beroende på all förfärande tragik och allt mördande i olika krig som vår kontinent genomlidit.

Min gode vän historieprofessorn Sverker Oredsson brukar påmninna om Sveriges tidiga krigiska historia, då Sverige var en stormakt.

Sverige var i krig på
1600-talet i 66 år
1700-talet i 34 år
1800-talet i 4 år.

Århundradena dessförinnan är svåra att inkludera. Nationen Sverige höll på att formas, och väpnade stridigheter mellan dem som makten ville ha var legio.

Jag fick en kommentar som jag bar med mig efter mötet: Det är viktigt med historisk medvetenhet, men den får inte blockera den framtida utvecklingen. En insiktsfull synpunkt, som jag tror det ligger mycket i.

Jag fann meningsutbytet med Lundaforskarna mycket givande, och för en kort stund längtade jag tillbaka till den värld jag lämnade för så många år sedan.

Den 6 december återvänder jag till Lund och programmet för Europastudier för en paneldebatt i ämnet "Den Europeiska integrationen om tio år". Debatten anordnas av studenterna, vilket jag tycker känns särskilt hoppfullt inför Sveriges fortsatta EU-engagemang.