ECB-chefen Trichet om krisen i Grekland

I går besökte ECB:s ordförande Jean-Claude Trichet Ekonomiutskottet. Frågorna från utskottets ledamöter kretsade kring Grekland och om landet ska få stöd från ECB.

Trichet beskrev hur han ser på hur ekonomin kommer att utvecklas under de kommande månaderna och betonade att han tror på stabilitet- och tillväxtpaktens regler och på grupptryck bland de europeiska regeringarna för att reglerna ska kunna upprätthållas.

Trichet sa att ekonomiskt stöd till Grekland kan ske i formen av ett lån, inte bidrag, och bör ges endast om försämrade arbetsvillkor orsaka problem för euroområdet som helhet. Det räcker inte med att ett euroland är i en djup kris, utan det krävs också att hela eurområdet påverkas. ECB kommer att fortsätta att följa utvecklingen i Grekland, men han sa att han har förtroende för Greklands förmåga att återhämta sig.

Jag fick möjlighet att ställa en fråga:

"Jag håller med dig om att vi i Europa delar ett gemensamt öde. Jag företräder ett parti som driver frågan om svenskt medlemskap i EMU. Vi önskar en ny folkomröstning så snart som möjligt under nästa mandatperiod efter höstens riksdagsval. Nationalekonomer i Sverige påstår att euron har bidragit till att blåsa upp ekonomiska bubblor i länder som Grekland, Spanien och Irland och att deras slutsats är att Sverige gör klokt i att behålla kronan. De påstår också att euroområdet inte är ett optimalt valutaområde. Vad är ditt svar? Kan du ge mig argument för varför Sverige ska gå med i euron"

Trichet svarade att alla EU-länder måste respektera stabilitet- och tillväxtpaktens regler. Stabilitetspakten hjälper till när kriser uppstår. Nu när krisen i Grekland har uppstått sätter marknaden press på landet och gör att regeringen måste föra en politik i linje med paktens krav. Ovan på det har regeringscheftrna i eurområdet beslutat sig för att agera koordinerat. Situationen i eurområdet vad gäller budgetunderskott är bättre än bland flera av de stora G7-länderna. Det visar på att stablitetspakten fungerar.