måndag 4 april 2011

Vad vill Juholt med EU?

Krisen har visat att det ekonomiska regelverket i EU, i synnerhet för euron, måste skärpas. Detta arbetar vi med i EU-parlamentet just nu. Tydlig ekonomisk samordning, tidiga insatser mot syndare och i slutändan tuffa sanktioner är några av inslagen i den nya stabilitets- och tillväxtpakten.

Vad som också sker är att euro-plusländerna går vidare och gemensamt formar en politik för Europas bästa, som givetvis har effekter på hela beslutsfattandet i EU. Det märks kanske inte imorgon, eller om ett år. Men man är ganska naiv om man inte förstår att det som nu sker i EU ökar Sveriges utanförskap.

Jag hoppas därför att det nya socialdemokratiska ledarskapet med Håkan Juholt och Tommy Waidelich, som jag har uppfattat båda är EU-vänner, kan styra bort (S) från EU-kritikerna i riksdagen.

Sverige behöver engagerade EU-vänner på vänsterkanten!

Läs mer i min senaste GP-krönika.

fredag 1 april 2011

Egna medel till EU, inte ny skattebörda

Vår artikel nyligen i Sydsvenskan där Marit Paulsen, Cecilia Wikström och jag utvecklade ett par tankar om egna medel till EU har väckt en del debattlystna till liv. Ett par punkter förtjänar att understrykas igen och igen eftersom debatten tycks haka upp sig bara på det vilseledande ordet "EU-skatt" som ibland slarvigt används, istället för att se till vad det egentligen är som diskuteras.

- Egna medel betyder inte mer pengar till EU. Vi stödjer den svenska riksdagens modell om budgettak, det vill säga att varje utgiftstökning ska motsvaras av en utgiftsminskning inom det givna budgettaket.
- Vi talar inte om att lägga till en ny skattebörda. Det handlar inte om någon slags inkomstskatt från medborgarna. Det som diskuteras är till exempel en del av momsen, vilken redan idag går till EU:s budget - men som skulle kunna göra det på ett mer direkt, transparent och krångelfritt vis.
- Det handlar inte om mer överstatlighet. Sverige har vetorätt över budgeten och så kommer det att förbli även om t.ex. avgifter från handel med utsläppsrättigheter skulle gå direkt in i EU-budgeten istället för via medlemsstaterna.

Varför kunde detta vara bra?
- Det finns avgifter som det är enklare och effektivare att vi tar in gemensamt på europeisk nivå, t.ex. avgifter på handeln med utsläppsrätter.
- Att skifta viss del av EU:s finansiering från dagens krångelsystem skulle ge bättre kontroll över pengarna och en ökad transparens.
- Bättre transparens ger också tydligare ansvarsskyldighet hos dem som beslutar om medlens användning.
- Då kan vi istället ägna mer tid åt de satsningar som behövs för att bygga ett Europa som kan möta framtidens utmaningar - istället för att debattera hur stora enskilda länders rabatter på medlemsavgifterna ska vara.

Läs mer på Cecilas blogg

Torkild i Europaparlamentet om Landskronas erfarenheter

I onsdags gästades Europaparlamentet av Torkild Strandberg, kommunalråd i Landskrona. Torkild deltog i den liberala gruppen ALDEs konferens "Rise of extremism and populism in the EU - containment and counteraction" där han delade med sig av sina erfarenheter av att framgångsrikt hantera Sverigedemokraterna i Landskrona. Guy Verhofstadt ledde konferensen där även andra intressanta talare deltog med exempel från olika EU-länders erfarenheter.



Konferensen var mycket viktig. Det är nödvändigt att vi vågar diskutera främlingsfientlighet, rasism och populism och erfarenheter från olika europeiska länder. Det går inte att ignorera högerkrafternas frammarsch i Europa.

Fler foton finns på ALDEs flickr-sida. Läs också Guy Verhofstadts tal på ALDEs hemsida.

måndag 28 mars 2011

Egna medel till EU ger tydligare ansvar

EU:s finansiering är idag mycket oklar. Budgeten utgörs av medlemsländernas inbetalningar: en avgift baserad på landets bruttonationalinkomst, intäkter från tullar samt 0,3 procent av momsen. Olika medlemsländer har sedan olika rabatter, och ibland rabatt på rabatten.

EU-kommissionen studerar nu vilka möjligheter som finns för EU att i högre grad direkt ta in egna inkomster. Förslagen handlar exempelvis om att låta en del av momsen gå direkt till EU, om möjligheten att ta in intäkter från handel med utsläppsrätter, beskattning av flygbranschen samt moms på finansiella tjänster och bonusar. Men det är viktigt att slå fast att egna medel inte nödvändigtvis betyder mer pengar till EU.

Att ge EU ökade egna resurser skulle tvinga institutionerna att visa medborgarna var man vill öka beskattningen eller vilka utgifter man vill minska. På samma sätt som den som lånar pengar till en investering eller ett projekt är mer försiktig än den som får bidrag, menar vi att EU-parlamentarikers ekonomiska ansvarstagande skulle bli tydligare om pengarna kom direkt från våra medborgare och företag istället för från anonyma statsbudgetar.

Om detta skrev Marit Paulsen, Cecilia Wikström och jag i dagens Sydsvenskan.
Se även Cecilias blogg om detta.

söndag 27 mars 2011

En händelserik vecka

Japan
Omfattningen av katastrofen i Japan blir värre för var dag som går. Problemen i kärnkraftsanläggningen i Fukushima verkar inte ha stabiliserats, och dödstalen efter tsunamin ökar. Konstigt nog har Japan redan hamnat utanför svensk nyhetsrapporterings huvudfåra.

Libyen

Khadaffi fortsätter att mörda sitt eget folk, även om alliansens flyganfall förhindrar de allra värsta övergreppen. Får Sverige frågan om att delta i insatserna anser jag att vårt land självklart skall svara ja – allt för att diktatorn i Tripoli lämnar makten och kan ställas inför rätta för brott mot mänskligheten.

Toppmöte i Bryssel – ekonomisk styrning - ESM
EU:s ledare hade ett nytt toppmöte i Bryssel i dagarna två. Japan och Libyen var givetvis samtalsämnen även denna gång. Men överst på dagordningen stod den ekonomiska krisen i Europa. Portugals bekymmer ökade när det portugisiska parlamentet avvisade regeringen Sokrates besparingsförslag dagen före toppmötet, vilket betydde minoritetsregeringens fall. Räntorna ökade direkt och osäkerheten kring Portugal spred sig i Europa.

Tuffare styrning av EU-ländernas nationella ekonomier godkändes av ledarna, även om jag gärna sett ytterligare skärpta krav. Vi får nu se vad EU-parlamentets behandling av det så kallade Sex-Pack-förslaget innebär. Vi är inne på upploppet, och motsättningarna är betydande. Vad gäller den permanenta krismekanismen, kallad ESM, kom inte toppmötet helt fram. Val i Tyskland och Finland rör till det. Men i slutändan är jag övertygad om att euroländerna kommer överens. Alternativet är så mycket mer förskräckande.

lördag 26 mars 2011

Protektionism har bara givit Europa lik och ruiner

Besök i Athen
I måndags var jag i Grekland tillsammans med kolleger från Krisutskottet för att träffa representanter från den grekiska regeringen. Två ministrar, bland annat vice finansministern, ställde upp för givande samtal. Tyvärr kunde inte finansministern medverka eftersom han befann sig i Bryssel på ECOFIN.

Det budskap regeringen gav var att situationen är oerhört påfrestande men att den grekiska regeringen och det grekiska folket kan klara av detta. Andra var däremot mer pessimistiska. I samtal med grekiska banker kom missnöjet med landets politiker fram. Krisen har skapats av slösaktiga och ansvarslösa politiker. Korruptionen är ett gift.

Grekland börjar få ett fungerande skattesystem, men trots detta betalar få greker skatt. Det beror till del på att det grekiska folket inte litar på att staten förvaltar skatteintäkterna som den borde, men också att man har felaktiga budgetprioriteringar.

Även de små- och medelstora företagen är kritiska till politikernas hållning. Misstron verkar gigantisk. Det framkom också kritik mot EU och att unionen var för generaliserande i sina politiska bedömningar. EU:s länder ser mycket olika ut, vilket bättre bör komma fram i EU:s förslag till åtgärder. Greklands näringsliv kan inte jämföras med övriga Europas, menade de småföretgare vi träffade. I Grekland dominerar företag med upp till 50 anställda, 99,5 procent, och många av dem är mycket små företag med 1-5 anställda.

Krisen har påverkat dessa företag mycket negativt, detta kommer under de kommande åren att leda till en ännu större arbetslöshet i landet. Den arbetslöshet som redan är uppe i 14 % riskerar alltså att bli högre.

Grekland har en oproportionerligt hög försvarsbudget.
När jag ställde frågan till ministrarna fick jag svaret "det beror på vilka vi har till grannländer". Ett trist och haltande argument! Grekland och Turkiet är båda med i NATO, de har en gemensam historia och bör kämpa sida vid sida i stället för att "försvara sig" mot varandra.

Jag tror nog att Grekland kan återhämta sig om politiker och medborgare är beredda att samarbeta och göra det som krävs för att rädda det stolta Hellas. Attityden hos grekerna måste förändras, de måste betala skatter om något ska hända i landet. Dessa skatter måste också kunna hanteras förnuftigt av staten i syfte att rädda ett väl fungerande grekiskt samhälle. Det är inte rimligt att offentliga grekiska löner har ökat med över 100 procent på tio år, samtidigt som Tyskland sett en motsvarande utveckling på under 20 procent. Löner och sociala förmåner måste anpassas. Korruption och fusk måste förhindras, den svarta sektorn minska och fler greker betala skatt.

Jag är övertygad om att Tyskland kommer att ta sitt ansvar över Europas framtid. Eurosamarbetet och den gemensamma marknaden är ju en stor del av det ”senaste tyska undret”.

EU bygger på solidaritet mellan länder och människor. Men självfallet måste också ansvar kunna utkrävas av dem som fuskar och ljuger, i synnerhet om stöd utifrån krävs.

Sammanhållning och samarbete är det enda sättet Europa kan möta framtiden. Vi vet vad nationalism och protektionism givit Europa – lik och ruiner.

torsdag 24 mars 2011

Beklagligt att vi avstår från inflytande i europakten

Det finns de som påstår att det är bättre för Sverige att stå utanför EU:s kärna. De har fel: eurosamarbetet har lett till stabilitet, låg inflation och många nya jobb. Nu skärps tidigare svaga regelverk och samarbetet stärks - men Sverige väljer fortfarande att stå utanför.

Jag beklagar att det inte fanns majoritet i Sveriges riksdag för att ta Sverige in i europakten. Detta beslut betyder att vi förlorar i inflytande. Det skulle vara bra för oss att istället delta och vara med där besluten fattas.