Fyra år till!

I natt stod det klart att Barack Obama blivit återval som USA:s president. Det är ett mycket glädjande besked och jag är starkt imponerad över hur Obamas kampanj växte sig starkare när valet närmade sig.

Att demokraterna och Obama nu får fyra år till är viktigt. Administrationen får arbetsro när de inte längre behöver fokusera på ett omval, och presidenten vet att han på nytt har folkets stöd att genomföra sin politik.

Men det kommer inte att bli lätt. Amerika befinner sig i ett svårt läge då ekonomin fortfarande är svag samtidigt som stormakten nu konkurrerar om inflytande med länder som Indien och Kina. USA behöver hitta en identitet som passar in i den nya världsordningen, och jag tycker att Obamas segertal gav hopp om just detta.

Obama talade om att USA ska prioritera utbildning, jämlikhet, hälsovård, klimat och miljö samt möjlighet för invandrare att förverkliga den amerikanska drömmen. Landets väpnade styrkor ska försvara frihet och demokrati, och ses som en partner istället för anförare.
USA är en viktig handelspartner för Europa och den amerikanska presidentens syn på ekonomi och handel är grundläggande. Det polariserade politiska klimatet i USA, och svårigheterna för Obama att få med sig kongressen, kan göra det svårt för EU att sluta olika typer av överenskommelser med USA.

Handeln mellan EU och USA omsatte förra året 4250 miljarder kronor. Sedan slutet av 2011 diskuteras ett frihandelsavtal mellan parterna och förhoppningsvis kan det förverkligas under de kommande fyra åren.

Jag trodde hela tiden att Obama skulle vinna, inte för att jag kan se in i framtiden eller är någon USA-expert i den större skalan. Nej, det beror på att jag lyssnande på en opionsexpert under konventet i Charlotte, som sin tur refererade till de fokusgrupper som ofta används i amerikanska valrörelser för att uttyda underliggande trender. Man hade ställt tre frågor till ett antal "vanliga" amerikaner:

Vem vill Du helst ha som granne: Obama eller Romney?

Vem vill Du gå ut att ta en öl med: Obama eller Romney?

Vem vill Du ha som sällskap på en fotbollsmatch: Obama eller Romney?

Sju av tio svarade Obama på alla tre frågorna. En som föredrog Romney till fotbollsmatchen, tillade: "Då hämtas jag säkert med limousine."

Jag tror bilden av Obama som en person närmare amerikanerna avgjorde slutspurten i det så jämna valresultatet

En annan avgörande faktor var landets minoritetsgrupper. Latinamerikaner bosatta i USA är idag 50 miljoner och utgör den största minoritetsgruppen. För dem var valet enkelt. Över 70 % stödde Obama och 23 % Romney. Obamas reformer för att erbjuda utlänningar födda och uppväxta i landet rätt till medborgarskap, och rätt att rösta, har betytt att många nu kan skapa sig en trygg framtid i sitt eget hemland.

Även om man nu kan se en nedgång i invandringen, är den tillfällig på grund av att jobben är färre under den ekonomiska krisen. Det kommer inte att hindra att invandrare i framtiden kommer att utgöra en allt större grupp i landet och bör enligt experterna utgöra en större andel än den vita befolkningen runt år 2042 eller år 2050.

Utan alla dessa unga invandare skulle USA få en oproportionellt stor andel äldre medborgare, och de kommer också att påverka hur landets framtida politik kommer att se ut.

Lysande tal av Bill Clinton!

Att Bill Clinton är en lysande talare visste jag, men denna afton var han i sitt esse, även om rösten understundom lät lite svag. Han har blivit äldre och operationerna märks. I en timme höll han delegaterna i sin retoriska famn. Clinton är otroligt populär och har mycket starkare förtroendesiffror än Obama. Han bemötte den republikanska kritiken om "better off" på ett detaljerat och övertygande sätt. Ibland fick han hålla igen för att inte övertrumfa Presidentens stora anförande imorgon.

Det hela avslutades med att Obama äntrade scenen, mötte delegaternas hyllningar och kramade om Clinton, varvid församlingen höll på att gå i spinn.

Tyvärr har Vädergudarna lovat oväder imorgon, vilket fick arrangörerna att flytta Obamas framträdande från den stora utomhusarenan till den mindre Time Warner Cable Arena. Därför är det högst osäkert om vi gäster kommer att få plats.

Jag håller tummarna och hoppas!

Konventets andra dag -stämningen stiger Clintons dag

Så fick jag då till slut vara med på ett amerikanskt konvent. Jag vet inte hur många gånger jag hemifrån försökt följa detta gigantiska demokratiska skådespel. Stämningen var elektrifierande i Time Warner Arena och stämningen steg minut för minut i väntan på kvällens höjdpunkt, Bill Clinton.

Så gott som som hela arenan med plats för 15000 åskådare var fylld.

Som förberedelse under dagen avhandlades flera intressant seminarier för oss 350 speciellt inbjudna internationella gäster. Särskilt fäste jag mig vad paneldiskussionen om opinionsmäningarnas utveckling genom decennierna. Numera frågar man om allt och vet det mesta om vad folk tycker, reaktioner och kommentarer direkt efter viktiga beslut och uttalanden, som t ex vid denna typ av konvent. Fokusgrupper borrar i djupet av våra åsikter och känslor. Just nu ligger Obama dåligt till vad gäller ekonomi och jobb, men i slutändan handlar det om förtroende och allmänt gillande av kandidaterna karaktär för de osäkra. Och här har Presidenten ett klart försprång framför Romney. Amerikanerna må vara besvikna på att Obama inte gjort tillräckligt, men vill gärna ta en öl med honom eller ha honom som granne. Sä känner man inte för den välbärgade Romney.

I ett seminarium fick borgmästarna från Houston, Philadelphia och Charlotte berättade om dessa urbana centras enorma utmaningar för att skapa hållbara och trygga villkor inför den kraftiga befolkningsökningen som pågår och väntar förstärkas.. Europa representerades av borgmästaren från Florens, en dynamisk ung man i en stad som också har att vårda ett kulturarv.

Som av en händelse stötte jag på borgmästare Nutter från Philadelphia vid säkerhetskontrollen till arenan och kunde då berätta att dottern Sara nu bor i hans stad och att jag skall besöka henne över helgen. Han blev glad över detta och hoppades att hon skulle trivas. Ett foto togs och Mayor Nutter hälsade mig välkommen till Philly.

Konventets första dag: Lysande tal av Michelle Obama

Hela Charlotte är avspärrat, och det kryllar av poliser. Poliser till häst, poliser som cyklar, poliser som dirigerar trafiken, poliser som visar tusentals av delegater och gäster till rätta. Säkerhetskraven är enorma.

Min dag har fyllts av spännande seminarier om valsystemet och hur presidentkampanjerna genom decennier har förändrats.

Flera minnesvärda inlägg gjorde fd guvernören och presidentkandidaten Howard Dean, han med det berömda skriket som ändade hans kandidatur 2004.

Dean påpekade att huvuddelen av amerikanerna redan har bestämt sig, valkampen handlar om de 10-20 procent som fortfarande tvekar. Och just nu är det mycket jämnt mellan Obama och Romney. Därför höjs nu tonläget för att övertyga och misskreditera motståndaren. En ganska osnygg historia.

Min kollega, Hans von Balen, från EU-parlamentet ställde den något provocerande frågan om varför the dirty campaigning verkar fungera i USA men inte i Europa. Varje TV-stund fylls av negativa och trista valbudskap från båda kandidaterna. Jag tycker det handlar alltför mycket om att tala illa om motståndaren -och för lite fokus på det egna budskapet. Nog finns en hel del av detta också i Europa.

Howard Dean menade dock att det var mer vanligt i USA. Dels beror det på det knappa tiden att nå ut till "den vanliga amerikanen" på bästa TV-tid. Dels hänger det samman med det amerikanska speciella tvåpartisystemet, inte Europas flerpartisystem, där fler kandidater ges utrymme i media, menade Dean. Han hoppades på en förändring, men var inte optimistisk härvidlag.

Kvällens höjdpunkt var Michelle Obamas tal, ett kraftfullt och kärleksfullt tal, framfört av en högeligen begåvad kvinna med sinne för retorik. Lysande, tycker jag.

Före henne talade Rahm Emanuell, tidigare stabschef hos Obama, idag borgmästare i Chicago.

Ett politiskt skickligt tal, som gav bilden av Presidenten som en klok och omtänksam ledare. Det nya stjärnskottet hos demokraterna, Julian Castro, som spås en lysande framtid à la Obama, fick konventet att koka. Honom kommer vi att se mer av.

Imorgon är det min tur att komma in på konventet att uppleva stämningen på plats och lyssna på Bill Clinton och Joe Biden.

FPs vice ordförande Helen Odenjung och FPs partisekreterare Nina Larsson  (och fler poliser) på Demokraternas konvent.