torsdag 14 april 2011
Europadagarna ger välkommen EU-debatt
Jag besökte i veckan Europadagarna i Hässleholm. I samband med dem skrevs också en debattartikel i Kristianstadsbladet, läs gärna den.
lördag 9 april 2011
Portugal, Waidelich, kärnkraft och slutförhandlingar om ICSD
Portugal
Efter mitt besök i Portugal i januari gjorde jag en optimistisk bedömning att landet skulle klara sig utan stöd från EU och IMF.
Nu blev det inte så.
Efter politisk oro och misslyckade försök att få igenom ett nytt sparpaket i parlamentet fick premiärminister Socrates avgå med nyval som följd.
Detta blev för mycket för marknaden och i veckan blev Portugal det tredje euro-landet att söka stöd uitfrån.
Nu stundar än tuffare tider för redan hårt drabbade portugiser, något som man varit med om tidigare.Den finländske finansministern var mycket tydlig i sitt budskap i dessa valtider i vårt östra grannland; det krävs mer av besparingar och strukturförändringar om Portugal skall få EU:s stöd.
Nu tror jag nog att detta löses, precis som skett i Greklands och Irlands fall. Men helt klart är att det politiska systemet i Portugal måste ta sitt ansvar. En av våra svenska erfarenheter från 90-talet år att det rådde stor politisk enighet om de viktigaste inslagen i reformprogrammen.
Väl rutet, Tommy Waidelich!
I veckan gladdes jag åt att socialdemokraternas nya ekonomiska talesperson Tommy Waidelich så entydigt uttalade sitt stöd för euron och att Sverige skall gå med. Tidpunkten var han mer osäker på, men i dessa för euron i Sverige så lugubra tider får man glädja sig åt det som gives.
Kärnkraften delar EU-parlamentet
I veckan skulle vi rösta om en resolution om kärnkraftsolyckan i Japan med stärkta säkerhetskrav inom EU.
Meningarna var så delade att alla förslag i slutändan röstades ned.
Vi folkpartister avstod vid slutvoteringen, eftersom ett förslag om moratorium för ”utvecklande och idrifttagande av nya kärnreaktorer” röstades igenom.
Att ha ett stopp för att starta nya reaktorer under de omfattande säkerhetstesterna tycker jag är rimligt, men att införa någon form av tankeförbudslag på EU-nivå är vare sig rimligt är klokt.
Vi vet ju konsekvenserna av den svenska tankeförbudslagen, som de facto inneburit större problem med de svenska reaktorerna.
Investor Compensation Scheme Directive
I veckan avslutade vi – Team ICSD, min duktige
medarbetare Rickard, två utomordentliga tjänstemän från utskottssekretariatet respektive Alde-gruppen, båda med namnet Claire, och jag – kompromissförhandlingarna om direktivet som handlar om investerarskydd och ersättningsregler om ett finansföretag begår t ex bedrägeri och inte kan säkerställa insättningarna.
Det har varit tuffa förhandlingar, som dessutom rörts till genom att den ansvarige från den största gruppen, EPP, är indragen i den s.k. ”cash-for laws-scandal”.
Jag fick ge upp en del av mina krav, men till stor del lyckades vi tämligen väl.
Rapporten röstas på onsdag.
Efter mitt besök i Portugal i januari gjorde jag en optimistisk bedömning att landet skulle klara sig utan stöd från EU och IMF.
Nu blev det inte så.
Efter politisk oro och misslyckade försök att få igenom ett nytt sparpaket i parlamentet fick premiärminister Socrates avgå med nyval som följd.
Detta blev för mycket för marknaden och i veckan blev Portugal det tredje euro-landet att söka stöd uitfrån.
Nu stundar än tuffare tider för redan hårt drabbade portugiser, något som man varit med om tidigare.Den finländske finansministern var mycket tydlig i sitt budskap i dessa valtider i vårt östra grannland; det krävs mer av besparingar och strukturförändringar om Portugal skall få EU:s stöd.
Nu tror jag nog att detta löses, precis som skett i Greklands och Irlands fall. Men helt klart är att det politiska systemet i Portugal måste ta sitt ansvar. En av våra svenska erfarenheter från 90-talet år att det rådde stor politisk enighet om de viktigaste inslagen i reformprogrammen.
Väl rutet, Tommy Waidelich!
I veckan gladdes jag åt att socialdemokraternas nya ekonomiska talesperson Tommy Waidelich så entydigt uttalade sitt stöd för euron och att Sverige skall gå med. Tidpunkten var han mer osäker på, men i dessa för euron i Sverige så lugubra tider får man glädja sig åt det som gives.
Kärnkraften delar EU-parlamentet
I veckan skulle vi rösta om en resolution om kärnkraftsolyckan i Japan med stärkta säkerhetskrav inom EU.
Meningarna var så delade att alla förslag i slutändan röstades ned.
Vi folkpartister avstod vid slutvoteringen, eftersom ett förslag om moratorium för ”utvecklande och idrifttagande av nya kärnreaktorer” röstades igenom.
Att ha ett stopp för att starta nya reaktorer under de omfattande säkerhetstesterna tycker jag är rimligt, men att införa någon form av tankeförbudslag på EU-nivå är vare sig rimligt är klokt.
Vi vet ju konsekvenserna av den svenska tankeförbudslagen, som de facto inneburit större problem med de svenska reaktorerna.
Investor Compensation Scheme Directive
I veckan avslutade vi – Team ICSD, min duktige
medarbetare Rickard, två utomordentliga tjänstemän från utskottssekretariatet respektive Alde-gruppen, båda med namnet Claire, och jag – kompromissförhandlingarna om direktivet som handlar om investerarskydd och ersättningsregler om ett finansföretag begår t ex bedrägeri och inte kan säkerställa insättningarna.
Det har varit tuffa förhandlingar, som dessutom rörts till genom att den ansvarige från den största gruppen, EPP, är indragen i den s.k. ”cash-for laws-scandal”.
Jag fick ge upp en del av mina krav, men till stor del lyckades vi tämligen väl.
Rapporten röstas på onsdag.
onsdag 6 april 2011
Bakgrunden till debatten om EU:s egna medel
Det finansieringssystem EU har idag har vuxit fram över tid men har idag stora problem. En reform behövs. Dagens system är onödigt krångligt och mycket svårt att få överblick över.
För den som vill veta mer om bakgrunden till debatten om egna medel till EU kommer här ett lästips: Harry Notenbooms sammanfattande översikt över hur finansieringssystemet utvecklats över tid - med en god analys av hur de problem vi har idag har uppstått.
För den som vill veta mer om bakgrunden till debatten om egna medel till EU kommer här ett lästips: Harry Notenbooms sammanfattande översikt över hur finansieringssystemet utvecklats över tid - med en god analys av hur de problem vi har idag har uppstått.
Labels:
EU egna medel,
EU-budget,
finansieringsmöjligheter
tisdag 5 april 2011
Avkrävt svar av skattekommissionären om momsfrihet för ideella föreningar
I går hade Ekonomiutskottet en utfrågning med EU-kommissionär Algirdas Šemeta, ansvarig för skattefrågor i EU-kommissionen. Jag ställde frågan varför inte ideella föreningar i Sverige ska tillåtas behålla sitt undantag från att betala moms.
Föreningslivet drabbas hårt om den tvingas betala moms. Det skapar onödig byråkrati och krångel om fotbollsföreningar ska tvingas redovisa moms för försäljning av korv och läsk. Frivilligt arbete måste uppmuntras och inte kvävas.
Šemeta gav ett besked på min fråga. "Jag och Kommissionen värnar innehållet i fördragen och kan inte se varför Sverige ska få undantag".
Men han gav oss ändå en strimma hopp:
"I översynen som Kommissionen gör i vår av momsreglerna i unionen kommer vi att titta på frågan om momsfrihet för den ideella sektorn".
Är det ett löfte från dig? "Ja", svarade kommissionären.
Bakgrunden är att Kommissionen 2008 inledde ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige eftersom Kommissionen anser att den svenska momslagen ger för generösa undantag åt den ideella sektorn. För att undvika att Kommissionen skulle dra Sverige inför EU-domstolen, ansökte den regeringen den 20 januari 2011 om tillåtelse om att få införa en momsredovisningsgräns om 1 miljon kronor för ideell sektor. Regeringens avsikt med en redovisningsgräns var att värna de ekonomiska villkoren för den ideella sektorn. Finland, Danmark, Nederländerna och Österrike har också fått klagomål från kommissionen och Sverige söker samarbete med dessa länder för att bestrida Kommissionens beslut.
Om Kommissionen tar detta till EU-domstolen och utslaget skulle gå emot Sveriges intressen kommer regeringen att pröva olika kompensationsåtgärder. Det kan vara en generell momsgräns som inte enbart riktar sig till ideell verksamhet utan också till företag, förenklingar i hanteringen av momsen eller mer direkta kompensationer.
Föreningslivet drabbas hårt om den tvingas betala moms. Det skapar onödig byråkrati och krångel om fotbollsföreningar ska tvingas redovisa moms för försäljning av korv och läsk. Frivilligt arbete måste uppmuntras och inte kvävas.
Šemeta gav ett besked på min fråga. "Jag och Kommissionen värnar innehållet i fördragen och kan inte se varför Sverige ska få undantag".
Men han gav oss ändå en strimma hopp:
"I översynen som Kommissionen gör i vår av momsreglerna i unionen kommer vi att titta på frågan om momsfrihet för den ideella sektorn".
Är det ett löfte från dig? "Ja", svarade kommissionären.
Bakgrunden är att Kommissionen 2008 inledde ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige eftersom Kommissionen anser att den svenska momslagen ger för generösa undantag åt den ideella sektorn. För att undvika att Kommissionen skulle dra Sverige inför EU-domstolen, ansökte den regeringen den 20 januari 2011 om tillåtelse om att få införa en momsredovisningsgräns om 1 miljon kronor för ideell sektor. Regeringens avsikt med en redovisningsgräns var att värna de ekonomiska villkoren för den ideella sektorn. Finland, Danmark, Nederländerna och Österrike har också fått klagomål från kommissionen och Sverige söker samarbete med dessa länder för att bestrida Kommissionens beslut.
Om Kommissionen tar detta till EU-domstolen och utslaget skulle gå emot Sveriges intressen kommer regeringen att pröva olika kompensationsåtgärder. Det kan vara en generell momsgräns som inte enbart riktar sig till ideell verksamhet utan också till företag, förenklingar i hanteringen av momsen eller mer direkta kompensationer.
Labels:
Algirdas Semeta,
ideella föreningar,
momsfrihet
måndag 4 april 2011
Vad vill Juholt med EU?
Krisen har visat att det ekonomiska regelverket i EU, i synnerhet för euron, måste skärpas. Detta arbetar vi med i EU-parlamentet just nu. Tydlig ekonomisk samordning, tidiga insatser mot syndare och i slutändan tuffa sanktioner är några av inslagen i den nya stabilitets- och tillväxtpakten.
Vad som också sker är att euro-plusländerna går vidare och gemensamt formar en politik för Europas bästa, som givetvis har effekter på hela beslutsfattandet i EU. Det märks kanske inte imorgon, eller om ett år. Men man är ganska naiv om man inte förstår att det som nu sker i EU ökar Sveriges utanförskap.
Jag hoppas därför att det nya socialdemokratiska ledarskapet med Håkan Juholt och Tommy Waidelich, som jag har uppfattat båda är EU-vänner, kan styra bort (S) från EU-kritikerna i riksdagen.
Sverige behöver engagerade EU-vänner på vänsterkanten!
Läs mer i min senaste GP-krönika.
Vad som också sker är att euro-plusländerna går vidare och gemensamt formar en politik för Europas bästa, som givetvis har effekter på hela beslutsfattandet i EU. Det märks kanske inte imorgon, eller om ett år. Men man är ganska naiv om man inte förstår att det som nu sker i EU ökar Sveriges utanförskap.
Jag hoppas därför att det nya socialdemokratiska ledarskapet med Håkan Juholt och Tommy Waidelich, som jag har uppfattat båda är EU-vänner, kan styra bort (S) från EU-kritikerna i riksdagen.
Sverige behöver engagerade EU-vänner på vänsterkanten!
Läs mer i min senaste GP-krönika.
Labels:
ekonomisk politik,
euro-pakt,
Håkan Juholt,
stabilitetspakt
fredag 1 april 2011
Egna medel till EU, inte ny skattebörda
Vår artikel nyligen i Sydsvenskan där Marit Paulsen, Cecilia Wikström och jag utvecklade ett par tankar om egna medel till EU har väckt en del debattlystna till liv. Ett par punkter förtjänar att understrykas igen och igen eftersom debatten tycks haka upp sig bara på det vilseledande ordet "EU-skatt" som ibland slarvigt används, istället för att se till vad det egentligen är som diskuteras.
- Egna medel betyder inte mer pengar till EU. Vi stödjer den svenska riksdagens modell om budgettak, det vill säga att varje utgiftstökning ska motsvaras av en utgiftsminskning inom det givna budgettaket.
- Vi talar inte om att lägga till en ny skattebörda. Det handlar inte om någon slags inkomstskatt från medborgarna. Det som diskuteras är till exempel en del av momsen, vilken redan idag går till EU:s budget - men som skulle kunna göra det på ett mer direkt, transparent och krångelfritt vis.
- Det handlar inte om mer överstatlighet. Sverige har vetorätt över budgeten och så kommer det att förbli även om t.ex. avgifter från handel med utsläppsrättigheter skulle gå direkt in i EU-budgeten istället för via medlemsstaterna.
Varför kunde detta vara bra?
- Det finns avgifter som det är enklare och effektivare att vi tar in gemensamt på europeisk nivå, t.ex. avgifter på handeln med utsläppsrätter.
- Att skifta viss del av EU:s finansiering från dagens krångelsystem skulle ge bättre kontroll över pengarna och en ökad transparens.
- Bättre transparens ger också tydligare ansvarsskyldighet hos dem som beslutar om medlens användning.
- Då kan vi istället ägna mer tid åt de satsningar som behövs för att bygga ett Europa som kan möta framtidens utmaningar - istället för att debattera hur stora enskilda länders rabatter på medlemsavgifterna ska vara.
Läs mer på Cecilas blogg
- Egna medel betyder inte mer pengar till EU. Vi stödjer den svenska riksdagens modell om budgettak, det vill säga att varje utgiftstökning ska motsvaras av en utgiftsminskning inom det givna budgettaket.
- Vi talar inte om att lägga till en ny skattebörda. Det handlar inte om någon slags inkomstskatt från medborgarna. Det som diskuteras är till exempel en del av momsen, vilken redan idag går till EU:s budget - men som skulle kunna göra det på ett mer direkt, transparent och krångelfritt vis.
- Det handlar inte om mer överstatlighet. Sverige har vetorätt över budgeten och så kommer det att förbli även om t.ex. avgifter från handel med utsläppsrättigheter skulle gå direkt in i EU-budgeten istället för via medlemsstaterna.
Varför kunde detta vara bra?
- Det finns avgifter som det är enklare och effektivare att vi tar in gemensamt på europeisk nivå, t.ex. avgifter på handeln med utsläppsrätter.
- Att skifta viss del av EU:s finansiering från dagens krångelsystem skulle ge bättre kontroll över pengarna och en ökad transparens.
- Bättre transparens ger också tydligare ansvarsskyldighet hos dem som beslutar om medlens användning.
- Då kan vi istället ägna mer tid åt de satsningar som behövs för att bygga ett Europa som kan möta framtidens utmaningar - istället för att debattera hur stora enskilda länders rabatter på medlemsavgifterna ska vara.
Läs mer på Cecilas blogg
Torkild i Europaparlamentet om Landskronas erfarenheter
I onsdags gästades Europaparlamentet av Torkild Strandberg, kommunalråd i Landskrona. Torkild deltog i den liberala gruppen ALDEs konferens "Rise of extremism and populism in the EU - containment and counteraction" där han delade med sig av sina erfarenheter av att framgångsrikt hantera Sverigedemokraterna i Landskrona. Guy Verhofstadt ledde konferensen där även andra intressanta talare deltog med exempel från olika EU-länders erfarenheter.

Konferensen var mycket viktig. Det är nödvändigt att vi vågar diskutera främlingsfientlighet, rasism och populism och erfarenheter från olika europeiska länder. Det går inte att ignorera högerkrafternas frammarsch i Europa.
Fler foton finns på ALDEs flickr-sida. Läs också Guy Verhofstadts tal på ALDEs hemsida.
Konferensen var mycket viktig. Det är nödvändigt att vi vågar diskutera främlingsfientlighet, rasism och populism och erfarenheter från olika europeiska länder. Det går inte att ignorera högerkrafternas frammarsch i Europa.
Fler foton finns på ALDEs flickr-sida. Läs också Guy Verhofstadts tal på ALDEs hemsida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)