Uppdatering kring ändringsförslag 130 och 166

Jag har som jag skrev igår agerat för att min grupp, den liberala gruppen lägger, framförallt ändringsförslag 166 som gruppens förslag i plenum nästa vecka. In i det sista såg det också väldigt ljust ut. Jag hade fått försäkringar om att gruppen var med på min linje. Så kom vi till sanningens ögonblick och gruppen valde att lägga fram ändringsförslag 138 till Trautmanns betänkande men, att acceptera ändringsförslag 166 såsom den har kompromissats fram i trialog förhandlingar. Gruppen ansåg att 138:an tillsammans med den "nya" 166:an är det bästa alternativet och ger den effekt man eftersöker avseende människors rättigheter på Internet. Jag är givetvis inte helt nöjd.

Andringsforslag 166...

Jag ar for tillfallet tillsammans med flertalet av mina liberala kollegor i London, dar den liberala gruppen har sina gruppmoten forlagda. Ett av de arenden som ar foremal for en livlig debatt ar telekompaketet som parlamentet ska ta stallning till i nasta vecka i Strasbourg. Jag har agerat for att gruppen lagger andringsforslag 166 som ett gruppforslag. Andringsforslaget har forvisso rostats igenom men, mycket tyder pa att radet vill inte ha det som en artikel (allt annat har ingen juridisk relevans.) Darfor forsoker jag nu att fa gruppen att lagga fram andringsforslaget i plenum. Det mesta tyder pa att sa blir fallet.

Artikel 32a
Tillgång till innehåll, tjänster och tillämpningar

Medlemsstaterna ska se till att eventuella begränsningar av användarnas rätt till tillgång till innehåll, tjänster och tillämpningar, om sådana begränsningar erfordras, genomförs genom lämpliga åtgärder i enlighet med principerna om proportionalitet, effektivitet och avskräckande verkan. Dessa åtgärder får inte hindra utvecklingen av
informationssamhället, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktivet om elektronisk
handel), och får inte stå i strid med medborgarnas grundläggande rättigheter, inklusive rätten till personlig integritet och rätten till ett korrekt rättsförfarande.

SOM-institutet har nyligen presenterat sin årliga undersökning som kartlägger vilken betydelse svenskarna tycker att EU har haft för Sverige.

Resultaten är positiva. Allt fler svenskar anser att EU medlemskapet har inneburit förbättringar för Sverige på områden såsom miljön, forskning samt företagens villkor. Det är glädjande att svenskarna inser nyttan med EU och att de beslut som fattas på EU-nivå är viktiga.

http://www.som.gu.se/rapporter/asiker_eu-medlemskap_konsekvenser_09/asikter_om_eu-medlemskapets_konsekvenser_09.pdf

Samtalen om arbetstid kollapsar

Nyligen röstade Parlamentet igenom ett direktiv som säger att en arbetsvecka får vara maximalt 48 timmar och att all jourtid ska räknas som arbetstid. Jag röstade såklart emot detta då jag tycker att vuxna människor själva ska få bestämma över sin arbetstid, att sådana här frågor ska lösas av medlemsländerna själva och för att många verksamheter i Sverige skulle få kraftigt ökade kostnader (särskilt den offentliga sektorn med många jouranställda).

Nu har alltså Parlamentets förhandlingar med Ministerrådet (i denna fråga bestämmer de två instanserna tillsammans) brutit samman då de ansåg sig stå för långt ifrån varandra. Rådet ville att att länderna skulle ha kvar möjligheten till "opt-out", dvs inte behöva följa de striktare lagarna.

Vad som nu händer är oklart men frågan bollas vidare till Kommissionen och det är även stor sannolikhet att frågan landar på Sveriges bord under ordförandeskapet.

Willy Silberstein rapporterar här och engelska The Guardian skriver här.

Upphovsrätten förlängs,

Idag har parlamentet äntligen tagit ställning till kommissionens förslag om direktiv som innebär att skyddstiden för skivinspelningar förlängs från dagens 50 år till 95 år. Detta förslag har i rådet stött på patrull och vi har idag fått ta ställning till en kompromiss som innebär en förlängning till 70 år vilket idag fick en knapp majoritet av parlamentet.

Detta är mycket beklagligt. Jag, tillsammans med liberala kollegor har gått i spetsen för en avvisning av detta förslag. Detta eftersom förslaget i sig har många brister och har gjorts efter en minimal konsekvensanalys.

Förslaget lämnar många frågor obesvarade:

Kommer en förlängning att öka den kulturella mångfalden och underlätta tillkomsten av nya verk?

Vad har den amerikanska förlängningen av upphovsrätten betytt för utvecklingen?

Har den stärkt artisternas ställning. Eller är de stora vinnarna musikbolagen?

Kan vi rättfärdiga en förlängning som så dramatiskt ökar skyddstiden?

Är det inte för enkelt att hävda att kreativiteten och skaparlusten direkt är kopplad till skyddstidens längd?

Jag anser att det är ett stort misstag att brådska igenom detta förslag som kan innebära enorma effekter dels för vårt framtida kulturliv och även för konsumenternas plånböcker särskilt med tanke på hur upphovsrättens framtid är föremål för en mycket intensiv debatt.

Artikeln i Aftonbladet

I dagens aftonbladet kan man i artikel "EU förlorade en miljard på pyramidspel" läsa att jag skulle ha valt att hoppa av pensionsfonden först efter att journalister börjat "grilla" mig med frågor.

För det första bekräftades beslutet först igår, vilket är anledningen till att jag då inte kände till beslutet. Vidare innebär inte beslutet att några 1,3 miljarder ska belastas av Europas skattebetalare, det man istället gjorde i syfte att förbättra fondens likviditet var att höjda pensionsåldern, begränsa möjligheten till uttag samt avskaffat möjligheten till förtidspension.

Mitt beslut att gå ur fonden står dock fast då oklarheter finns om hur fonden i framtiden ska finansieras.

Debattartikel i Svenska Dagbladet om euron

Idag skriver jag och Carl B Hamilton, Folkpartietes talesman i ekonomiska frågor, på SvD:s Brännpunkt om att krisen stärker argumenten för euron.

138:an igenom!

Utskottet för industrifrågor röstade precis igenom originalversionen av 138:an. Förslaget antogs nästan enhälligt, detta ökar pressen på rådet inför slutförhandlingarna. Dessutom bådar det gott inför slutomröstningen i maj!

Bloggduell med Junilistan

Vid sidan av denna blogg skriver jag även på europabloggen.se där jag för tillfället befinner mig själv i en liten bloggduell med Junilistan avseende hur man ska gå tillväga för att öka valdeltagandet till det stundande EP-valet. Ta del av duellen här!

Krisen visar att Sverige behöver euron

Söndagens opinionsmätning från Rapport visar att stödet för euron ökar markant.

Vi sade under folkomröstningskampanjen 2003 att det politiska inflytandet för Sverige skulle minska genom euro-utanförskapet. Så har det också blivit. Besluten i eurogruppen påverkar hela EU, också de som står utanför och utan möjlighet att påverka.

Den ekonomiska krisen har visat att Europa står starkare med euron istället för 16 olika valutor. Det var när euroländernas ledare agerade samfällt i höstas som förtroendet för det finansiella systemet kunde börja återställas. De som sade att den flytande kronan skulle rädda Sverige i kristider har fått fel.

Vi vet idag att utanförskapet inte har hjälpt oss ekonomiskt. Vår krona har störtdykt, men det har ändå inte räddat exportindustrin.

På sina håll i näringslivet, regeringskansliet och facket anser man att Sverige i krisen drar fördel av den flytande växelkursen, och av att inte ha antagit euron som valuta. Statistiken ger dock inget stöd åt euro-utanförskapets anhängare. Tvärtom indikerar nyligen publicerad statistik från Eurostat att den kraftiga valutakursförsvagningen – med ca ¼ – och den ”dopning” av exportsektorn som det inneburit, hittills inte har haft någon märkbar skyddande effekt på svensk industriproduktion eller sysselsättning.

Finland har en industristruktur som i flera avseenden liknar den svenska och konkurrerar på samma marknader, men har euron som valuta. Nedgången i industriproduktionen under det senaste året har varit mindre i eurolandet Finland än i Sverige – trots att dess export inte ”dopats” av undervärderad valuta. Enligt OECD:s färska konjunkturindikatorer har Finland dessutom nått fram till ett något bättre konjunkturläge än Sverige (februari 2009).

Slutsatsen är självklar:
Vårt utanförskap och vår sjunkande krona har i dessa i orostider inte inneburit något skydd för vårt näringsliv i allmänhet, eller vår exportindustri. Krisen har stärkt de ekonomiska argumenten för svenskt eurointräde. Ju förr dess bättre.


Det svenska folket förstår uppenbarligen värdet av euron bättre än den svenska politiska eliten.

EU-valet behöver inte alls bli en sömnig affär

På Europabloggen.se skriver jag om varför EU-valet är viktigt för svenskarna. Läs gärna!

Junilistan skjuter sig sjalv i foten

I dagens DN (9 april) skriver Nils Lundgren och Soren Wibe fran junilistan att s och m rostar likadant vid omrostningar i Europaparlamentet. Ocksa jag far min slang av sleven, eftersom jag enligt deras analys rostar som Goran Farm.
Nagra korta kommentarer:

1. Deras analys visar med all onskvard tydlighet att junilistan saknar inflytande i EP. Eftersom kompromissen ar en arbetsmetod i parlamentet, som inte har egen lagstiftande makt utan att detta skall ske tillsammans med de 27 regeringarna och dessa landers respektive nationella parlament, maste EP finna en majoritet for att kunna ha ett inflytande i lagstiftningsarbetet. Detta borde junilistan gilla eftersom detta ger den nationella nivan, i Sveriges fall, riksdagen, en stor mojlighet att paverka utgangen av ett arende.

2. Det ar alltsa inte konstigt att vi inom flera omraden hamnar pa samma linje. Daremot ar det viktigt att vara med att paverka denna process, innan man skriver ihop sig. Har finns inte junilistan med.

3. Att jag hamnar pa samma linje som Goran Farm ar heller inte sa konstigt med tanke pa att vi i manga fragor har samma syn pa parlamentets roll. Men dessforinnan har vara grupper utifran olika ideologiska utgangspunkter narmat sig varandra.

4. Lundgren och Wibe namner utstationeringsdirektivet som exemepl, dar s och m hamnat pa samma linje. I det sk Andersson/rapporten var ocksa jag mycket aktiv och kom med flera komprissforslag for att mildra Anderssons vilja att ga via Bryssel for att radda den svenska modellen. I slutandan fick vi hogst rimliga skrivningar, som inte alls talade om att det var sjalvklart att oppna direktivet. I forsta hand skulle man se over reglerna inom resp medlemsland, innan man gick vidare inom kommissionen.
I Sveriges fall tyckte jag det var viktigt att invanta Straaths utredning om Lavaldomen och se vilka forslag till svenska justeringar han foreslog. Sa har det ju ocksa blivit. Var det inte klokt att fa Jan Andersson (s) att backa?

5. Det sistnamnda, att forsoka hitta en kompromiss i Lavalfallet, maste uppenbarligen ocksa Lundgren tycka, eftersom han rostade for Anderssonrapporten i EP.

Jag hoppas att debatten om EPs roll och junilistans inflytande i EP gar vidare.

Tydliga ideologiska skillnader
Att det finns tydliga idelolgiska skillnader i EP har tidigare analyserats.
I manga viktiga lagstiftningsarenden ar den liberala gruppen tungan pa vagen.

Lite slarvigt kan man saga att vi liberaler rostar med socialisterna i fragor som ror manskliga rattigheter och hogerut om det handlar frihandel, regleringar och marknadsekonomi.
Seanst sag vi det i forra veckans omrostning om anti/diskrimerningsdirektivet, som gick igenom genom med en liberal/vanstermajoritet.

Beklagar bristen pa punkter, skriver pa Prags flygplats och kan inte inte andra installningen.

Mötet med AVS-församlingen i Prag

Jag har sedan i söndags deltagit i mötet med AVS-församlingen som äger rum i Prag. Idag höll jag ett tal om angående både matkrisen samt den finansiella krisen. Läs gärna mitt tal här!

EU vägrar vilkora biståndet till Eritrea

Intervju med mig i DN om EU:s vägran att vilkora biståndet till Eritrea för att sätta press på regimen att frige politiska fångar, bland dem Dawit Isaak.

http://www.dn.se/fordjupning/freedawit/eu-vagrar-villkora-bistand-till-eritrea-1.840171

Debatter Isaak, G20, matkris och finanskris

Just nu befinner jag mig i Prag för parlamentariska förhandlingar mellan EU och AVS-länderna (där länder från Afrika, Västindien och Stillahavsförsamlingen ingår). Detta anförande höll jag under debatten om G20, mat- och finanskrisen.

Dessutom framkom det i debatten om Eritrea och Dawit Isaak att EU vägrar att villkora biståndet (!) till den vidriga diktatur. Jag tror detta är helt fel väg att gå. Vi borde istället skicka kraftiga signaler till Asmara att vi inte tolererar att de spärrar in våra medborgare utan rättegång.

Eritrea är en skurkregim!

Jag är väldigt glad över de stora svenska tidningarnas kampanj för att få Dawit Isaak fri. Läs gärna Expressens intervju med mig här.

Seminarium om folkmordet i Halabja

Igår höll jag tillsammans med Fredrik Malm samt den svenska Gulan föreningen ett väldigt lyckat seminarium om folkmordet på kurderna i Halabja 1988 under Saddams skräckvälde. Seminariet hölls i Bryssel i min arbetsplats - parlamentet. Det var väldigt roligt att se så många människor komma för att ta del av seminariet. Ett stort tack till Salaheddin Salah på den svenska Gulanföreingen som var initiativtagare men, även min liberala partikollega Fredrik Malm som gjorde ett utmräkt jobb som moderator. Jag både tror och hoppas på att detta evenemang hjälper att sprida kunskapen om folkmordet men, även väcka intresse i kurdfrågan.

Mer om telekompaktet

Här finns l länkar som visar det omdiskuterade ändringsförslaget 166 och dess motsvarighet i andra läsningen.

Titta och jämför själva.

Orginalet
http://www.laquadrature.net/wiki/Telecoms_Package_Plenary_Amendments#Amendment_166_.2B.2B

Samma ändringsförlag fast med nytt nummer i den nya rapporten
http://www.laquadrature.net/wiki/Telecoms_Package_2nd_Reading_ITRE_IMCO_Amendments#Amendment_72_.2B.2B.2B

och här
http://www.laquadrature.net/wiki/Telecoms_Package_2nd_Reading_ITRE_IMCO_Amendments#Amendment_146_.2B.2B.2B

Angående andra läsningen av telekompaketet

Det har skrivit mycket om telekompaketet den senaste tiden, bland annat i DN (2009-03-31). Till stor del har detta varit intressant och informativt men tyvärr ibland med en del felaktigheter.

Telekompaktet är ett lagstiftningspaket gällande samhällsomfattande tjänster, användares rättigheter samt behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom elektronisk kommunikation. Förslaget har varit mycket känsligt då det under behandlingen funnits röster som velat begränsa tillgången till Internet för användare som misstänks för brott och låta privata företag sköta övervakning.

Jag anser som liberal att alla människor har ett eget ansvar för vad de företar sig på Internet, därmed inte sagt att det är privata företag som ska stå för rättsskipningen. Detta ska självklart vara upp till domstolarna i de enskilda medlemsstaterna.

I den första omröstningen av rapporten höll jag en linje som kortfattat innebar att jag stödde den europeiske dataskyddsombudsmannens rekommendationer och därför sökte ta bort de förslag som öppnade upp för att låta privata företag ansvara för övervakning (filtrering) och avstängning av personer som gjort sig skyldiga till upphovsrättsbrott. Jag stödde också Eva-Britt Svenssons ändringsförslag om förbud av filtrering och som införde krav på proportionalitet (det berömda ändringsförslag 166). Denna linje tänker jag följa även nu då parlamentet fått tillbaka texten igen från ministerrådet.

Ministerrådet lyfte i sin senaste version bort ändringsförslag 166, vilket jag anser är stötande då detta var ett mycket omdebatterat under första läsningen. Ändringsförslaget återintroducerades dock inför omröstningen i tisdags, denna gång med nummer 72 och 146. Ändringsförslaget fick majoritet i utskottet för den inre marknaden och är alltså inte "borta" vilket DN har försökt göra gällande. Rådet kan ändå vilja kompromissa bort förslaget inför slutomröstningen i plenum. Om så blir fallet kommer jag självklart att ta mitt ansvar och tillsammans med mina likasinnade kollegor göra allt som står i min makt för att se till att detta förslag kommer tillbaka inför slutomröstningen i maj.