söndag 11 oktober 2009

Intensiv vecka i EP

Dawit Isaak närmare Sacharov

Dawit Isaak är en av de tre kvarvarande nominerade till Sacharov-priset. Det är glädjande att vi lyckats att sätta extra fokus på det faktum att Dawit Isaak är den ende EU-medborgare som sitter fängslad för att han använt sig av den självklara rätten att fritt yttra sig.

Fredrik Reinfeldt i EP

Statsministern var i veckan i EP och kommenterade folkomröstningen på Irland. Han var försiktigt optimistisk.
I helgen har ju Polens president skrivit under, så nu återstår bara Vaclav Klaus i Prag.
Klaus verkar i väntan på Författningsdomstolens utsago hitta nya vägar att försena påskriften. Han har fört fram oro för att de tyskar och deras anhöriga som tvingades lämna Tjeckien efter andra världskriget skulle kunna begära ersättning för den egendom som de blev av med. Klaus har också sagt att Tjeckien borde undantas från stadgan för de medborgerliga rättigheterna i likhet med Storbritannien och Polen.

Dröjer påskriften alltför länge kan ytterligare trassel uppkomma.

Vi vet hur känslig frågan om Lissabonfördraget är Storbritannien. Blir det ett regeringsskifte i London nästa vår - vilket ju en del talar för - så riskerar EU ställas inför en ny duvning om fördragets godkännande.

Här hoppas jag att statsministern kan utnyttja sina goda kontakter med David Cameron för att undvika en ytterligare långbänk.

Denna uppmaning riktade jag till Fredrik Reinfeldt i onsdags. Tyvärr hann han avvika, innan jag fick ordet. Så jag fick hälsa via Cecilia Malmström, vilket kändes lite konstigt.

”Ett EU utan ett engagerat och aktivt politiskt ledarskap i London blir på många sätt ett svagare Europa.
Storbritannien behöver Europa. Och EU behöver Storbritannien.”, avslutade jag i kamp med en ilsken talman som inte ville ge mig fem extra sekunders talartid.

Krisutskottet
Vadan och Varthän?


I tuff konkurrens lyckades jag få en ordinarie plats i det tillfälliga ”krisutskottet”, det vill säga det utskott som under ett års tid på ett övergripande plan skall analysera och hantera den finansiella - och ekonomiska krisen.

Vadan och Varthän? kan vårt uppdrag i rydbergsk anda sammanfattas.


Lettland

Ordkriget mellan EU (Anders Borg) och Lettland har i veckan trappats upp.
EU, IMF och Sverige menar att regeringen i Riga inte gör vad man lovat för att få ordning på ekonomin.
Nog förstår jag till fullo att Lettland för att få sina lån måste uppfylla överenskomna villkor, men jag har svårt att förstå sättet att framföra kritiken och det höga tonläget.
Både Lettland och EU är ju med i samma klubb, och grannar är vi därtill.

Jag får erkänna att Lettlands tragiska historia gör att jag tycker att det är särskilt dystert att Lettlands premiärminister ser det svenska agerandet som aggressivt.
Må vi få snabbt slut på ordväxlingen, och att Lettlands regering och parlament gör vad som krävs för att få styr på ekonomin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar