Slarv och fusk med EU:s pengar sker i medlemsländer

Idag skriver jag på Dagens Nyheter om slarv med EU:s budget. I går publicerade Europeiska revisionsrätten rapporten för 2012 års utbetalningar. Av de 140 miljarder euro som EU:s institutioner betalade ut till olika projekt och stödprogram gjordes 4,8 procent av dessa utbetalningar på felaktiga grunder.

Ofta glöms en viktig sak. Nämligen att fusket och felaktigheterna till nära 80 procent sker i EU:s medlemsländer.

Här kan du läsa hela artikeln.

Vi måste ta bättre vara på pengarna

Idag presenterade EU:s revisionsrätt sin årliga rapport för hur EU-kommissionen ändvänt unionens resurser. Under de 18 år som Revisionsrätten gjort detta har resultatet varit det samma. Det finns en konstant felmarginal vilket betyder att pengar använts på fel sätt. För år 2009 var felmarginalen 3,2 %, för år 2010 var det 3,7 % och för förre året var den 3,9 %.


Den här negativa spiralen måste få ett slut. I tider då alla måste spara är det inte försvarbart att så mycket pengar används på fel sätt. Revisionsrätten utvärderar om kommissionen efterlever vad som sägs i budgeten sektorsvis. Rätten hade hittat en felmarginal på 6 - 7 % på områden för miljö och klimat, fiske, folkhälsa, energi, transport och regionalpolitik. Det samma gäller för jordbruk och sammanhållningspolitik, vilket får enorma konsekvenser då dessa två sektorer utgör 80 % av EU:s budget.

Områden som kommissionen själv ansvarar för har en betydligt lägre felmarginal. Dessa områden är de yttre förbindelserna, utvidgning, bistånd samt administration. Här har alltså EU:s medlemsstater ett stort ansvar. Det är inte rimligt att medlemsstaterna vill ha en mindre budget för att förverkliga viktiga delar av vår Europeiska gemenskap när det är de själva som är slarviga med pengarna.

80 % av projekten som finansieras av EU-medel implementeras av eller tillsammans med medlemsstaterna. Det största problemet är att de nationella myndigheterna inte använder de regelverk som finns eller bara använder det till viss del. Det handlar alltså inte om svindel eller bedrägeri utan om ovilja eller okunskap att använda de verktyg som finns. Och det gäller både för utbetalning av pengar och att kontrollera hur de använts.

Vad kan vi göra för att få ett slut på det här slöseriet? Enklare regler för att ansöka om och tillämpa projekt, tydligare kriterier och kostnadseffektivare kontroller är en bra början. Vi parlamentariker i EU har ett ansvar för att skattebetalarnas pengar används på bästa sätt, och ännu idag finns stora problem. EU:s medlemsstater måste ta ansvar för att reglerna efterföljs på nationell nivå, annars läcker budgeten som ett 27-håligt såll.

Den senaste tidens diskussioner om huruvida EU:s långtidsbudget ska ökas, minskas eller frysas känns ofullständig. En stark inre marknad är nödvändig för tillväxt i Europa. Viktigast just nu är att börjar använda pengarna på bästa sätt!

Revisionrättens årliga rapport om EU:s budget 2009

Under sessionen i Bryssel i dag presenterades Revisionsrättens årliga rapport om EU:s budget för 2009. Kommissionen representerades av Kommissionär Algirdas Šemeta som har ansvar för skatter och tullar, revision och bedrägeribekämpning.
Revisionsrätten är över lag nöjd med rapporten och tycker att det var ett positivt resultat för 2009. I jämförelse med rapporten för 2008 fastställer Revisionsrätten att det skett tydliga förbättringar gällande felaktigheter i räkenskaperna. Dock finns det fortfarande en hel del som ska rättas till av medlemsstaterna.

Medlemsstaterna ska enligt EU-lagstiftningen redovisa sina räkenskaper som berör EU:s budget, det är självklart att även denna plikt ska uppfyllas ordentligt. De områden som var mest berörda av materiella fel var jordbruk, sammanhållning, forskning, energi och transport, externt samarbete, utveckling, utbildning och medborgarskap.

Lars Heikensten, svensk medlem av revisionsrätten, kommenterade rapporten och menade att det var förståeligt att felen inom sammanhållningsområrdet var mer än inom jordbruksområdet.

Sammanhållningsområdet må vara mer komplicerat och består av många projekt men ändå bör vi i medlemsstaterna kunna sköta budgetrevisionen mycket bättre.

Jordbruksbudgeten står för ca 48 procent av EU:s totala budget. Trots att felen var stora inom jordburksområdet så blev den biten av EU:s budget helt klart godkänd av revisionsrätten för 2009. Men vi kan fortfarande diskutera huruvida jordbruksbudgeten verkligen bör vara så stor.